Kryssningarna

1929 kan man säga att all emigration av betydelse upphörde. Dessutom var beläggningen på linjetrafiken under vinterhalvåret riktigt dålig. Men även i denna fråga hade företaget varit förutseende och 1927 gick första kryssningen, med Gripsholm, till Medelhavet och Jerusalem. Båtarna som tidigare varit svarta, vitmålades så småningom för att det inte skulle bli så varmt ombord. Dessutom minskades passagerarantalet ordentligt och det gick i runda tal en besättningsman per passagerare. Linjetrafiken mellan Göteborg och New York fortsatte visserligen ända till 1975 men det var kryssningarna med, framför allt, förmögna amerikanska turister som mer och mer tog över. En speciell typ av kryssningstrafik under förbudstidens Amerika var de så kallade ”fylleresorna” som avgick från New York och gav sig av utanför USA:s territorialvattengräns där barerna öppnades till glädje för törstiga amerikaner.

De sista åren i företagets 60-åriga historia inriktades verksamheten, åtminstone vintertid, enbart på kryssningstrafik och det gick längre och längre tid mellan båtarnas besök i hemmahamnen.